Det senaste året har jag börjat föra dagbok om mina tankar och upplevelser i anslutning till arbetet med mina bilder. Jag känner att det har gjort arbetet tydligare och jag har blivit mer förlåtande mot mig själv för de utmaningar som finns, och gladare för genombrotten. Jag har också börjat förstå att den magiska ingrediensen i allt kreativt (bildskapande, relationer, matlagning, livet) är tid och eftertanke.
Jag tror också att de bilder jag skapar är resultatet av hur mitt liv ser ut. När jag ser bakåt på de bilder jag gjort ser jag spår från känslor jag känt. Det är vägmärken jag passerat. Det mest spännande är att bilderna ibland kommer lite innan jag är fullt medveten om vad som pågår. Inte så att det förutspår något, mer som att kroppen vet, men jag ännu inte är medveten. Det är helt oemotståndligt spännande, och lite läskigt, att genom bilderna försöka ana vart jag är på väg innan jag själv vet!
Läs mer om utställningarna här!
Illustrationer
David drömmer om Dracula (2017) Wistories förlag
Mamma Känguru (2018) Wistories förlag
Brunte, hästen som bajsar på barn (2020) Idus förlag
Övergivna platser (2022) Swedish Zombie